Jessica & Kristina

Det är med en tår i ögonvrån som vi sitter här och skriver vårt sista inlägg. Imorgon anländer vi till Sverige. Första gången vi sätter fötterna på svenska mark är i Stockholm och när vi sedan landar i Umeå är vår resa slut. Vårt äventyr är därmed över. Tiden har gått så fort. Vi minns den fjärde februari 2009 som om det var igår. Det var dagen då vi ansökte om att få åka till Lissabon och till en början fick avslag. Tänk att vi faktiskt var inställda och förberedda på att åka till Island under en längre tid! När vi sedan fick beskedet att vi skulle få åka till Lissabon i alla fall tyckte vi mest att det kändes konstigt…i vårt huvud för den tiden fanns bara Island. Vi bokade dock flygbiljetter hit på en gång efter det definitiva beskedet och förberedelserna var återigen i full gång. Sommarlovet gick i rasande fart och helt plötsligt hade det hunnit bli den andra september, dagen då vårt äventyr startade.

Ingen av oss hade satt sin fot i Lissabon tidigare så det var två gröngölingar med var sin ryggsäck som gav sig iväg. Till en början var vi som två virriga turister. Allt var nytt och vart vi än skulle gå så gick vi fel! Dock så trivdes vi väldigt bra från första början och det gick inte många dagar innan vi kände oss som hemma. Nu har vi spenderat fyra och en halv månad här och vi förstår inte vart tiden har tagit vägen. Men det sägs ju att tiden går fort när man har roligt och roligt har vi verkligen haft. Vi har träffat många nya fantastiska människor som vi aldrig kommer att glömma och vi har fått vänner för livet.

Sen har vi ju också gjort vad vi åkte hit för att göra. Pluggat. Även om vi för en lite för lång tid trodde att vi var här på semester så kom vi efter ett par veckor på att det kanske vore bra om vi tog tag i skolan också. Vi konstaterade ganska snabbt att skolan här inte alls är som hemma och vissa stunder har vi svurit högt över den fruktansvärt dåliga och komplicerade organisationen. Vi har dock haft väldigt bra lärare och själva kurserna är det inget fel på men vi kommer definitivt aldrig mer att klaga på universitetet hemma i Umeå! Förmodligen har vi även oss själva att skylla då vi har en förmåga att alltid skjuta upp saker till absolut sista sekund! Skärpning för LundLundberg! Vi har i alla fall förbättrat våra kunskaper avsevärt inom det nationalekonomiska ämnet och vi kan numera massor om den portugisiska ekonomin! När vi ska briljera med detta vet vi inte men någon gång ska väl rätt tillfälle dyka upp! Det bästa av allt är att vi äntligen har lärt oss att derivera! Efter 23 respektive 25 år i livet kanske det var på tiden!

Nu ska vi hem till vardagen igen och komma in i rutiner. Under hela hösten har vi gjort lite som vi vill och levt väldigt impulsivt. Tiden här har varit underbar och vi ångrar verkligen inte för en endaste sekund att vi tog chansen och åkte. Det är verkligen med blandade känslor som vi nu har packat och förberett oss på att åka hem igen. Vad vi kommer att sakna mest är nog Annelie, Sangrian och Skopriserna. Något som vi definitivt inte kommer att sakna är fukten i alla dess slag, skolan och den katastrofalt dåliga organisationen, hyresvärdens skrikiga dotter och småkrypen! Samtidigt som vi vet att vi kommer att sakna mycket av det vi har här så saknar vi ju mycket av det vi har där hemma när vi är här också. Mest efterlängtat är Kärleken, familjen och vännerna. Följt av en soffa, svensk mat och IKSU!  Vi kommer i alla fall med största sannolikhet att återvända hit någon dag!

Vi vill tacka alla er som läst vår blogg. Ni har med tiden blivit en ganska stor och trogen skara! Hade ni inte läst hade vi inte skrivit och vi är väldigt glada och tacksamma över att ni visat så stort intresse! 325 inlägg har det hunnit bli och vi har varit som två paparazzis för att hinna med att fota allt som hänt runt omkring oss! Alltid med kameran i högsta hugg! Vi har haft bloggen som någon form av dagbok och vi har faktiskt planer på att göra en bok av alla inlägg så att vi i framtiden ska kunna läsa och minnas allt vi varit med om! TACK!